Det vanligaste arbetssättet vid trädvård är att klättra trädet, vilket görs med rep och sele anpassade för trädklättring. Detta gör att man har möjlighet att röra sig fritt i trädet och kommer åt överallt.
Med motorsåg, handsåg eller stångsåg utförs i stort sett alla beskärningsåtgärder. Vid arbete i mindre träd kommer även den klassiska sekatören väl tillhands. Vid arborist arbeten måste man alltid vara två utbildade trädklättare. Beskärning görs i juli, augusti september och i vissa geografiska områden även under oktober månad sk. JAS(O). Vårvintern kan användas som beskärningstid på vissa arter.
Grunden i beskärning är att man avlägsnar grenar som sitter på oönskad höjd eller plats. Grenar som skaver mot varandra tas bort, man tittar även om det finns grenklykor som har felaktiga vinklar, dessa kan i framtiden skapa svaga greninfästningar pga invuxen bark vilket resulterar i fläkning. Fläkning är en inkörningsport till röta och andra trädsjukdomar. Grenar som sitter för tätt eller växer inåt i kronan avlägsnas. Vi beskärning ska man ta hänsyn till olika lövlager i kronan, lövlager har en viktig funktion vad gäller trädets avdunstnings förmåga. Bedömning hur trädet ska beskäras görs på plats.
Ett äldre träd kan inte beskäras väldigt kraftigt, det ingreppet kallas stympning. Trädet kommer reagera med att skjuta mängder av vattskott (epikorma skott) för att försöka överleva ingreppet, dessa grenar har en svag infästning och inom ett antal år har trädet samma storlek som tidigare. Ingreppet stympning skapar mycket mer jobb över tid samt att man har för all framtid förstört trädet, dessutom har man nu ett grenverk av vattkott som skapar risker med eventuellt nedfallande grenar. Om ett träd blivit för stort för sin växtplats då rekommenderar vi istället att ta bort trädet och plantera ett nytt.
Här nedan beskriver vi några vanligt förekommande beskärningsmetoder:
När trädet är väletablerat, cirka 2-3 år efter plantering, kan man börja att hjälpa trädet genom att tex avlägsna grenar med svag infästning i stam eller grenar på fel höjd. Man styr även trädets växtriktning och balans. Ett ungt träd kan enkelt ta hand om små snittytor som uppkommer vid beskärning.
Trädet är äldre och här har man ytterligare möjlighet att ta bort grenverk som växt sig för stora och inte är gynnsamt för trädet i framtiden. Grenar kortas eller avlägsnas, denna åtgärd har ett samband med uppbyggnadsbeskärningen. Man bör inte vänta för länge med denna åtgärd, då har trädet lättare att ta hand om läkningen. Man bör inte göra större snittytor än ca 10cm, större snittytor skapar risk för röta och andra angrepp.
På äldre träd avlägsnas död ved, grenar som växt och avvikt från trädets arkitektur. Kronan kan även behöva luftas eller reduceras pga bla. växtplats.
Beskärning av träd görs många gånger också ur ett säkerhetsperspektiv. Det kan handla om träd som står på platser där mycket människor vistas eller som står i anslutning till hus, elledning eller annan värdefull egendom. Träd kan med tiden växa ur sin struktur, grenar har blivit stora och riskerar fläkas. Döda grenar högt upp i stora trädkronor kan vara svåra att upptäcka från marken. Även kronan kan behövas reduceras för att minska vindfång osv. Vi utför riskbedömningar av träd, då tittar man på hela trädet från rotzon, stam, grenverk, växtplats samt ev skador, efter detta tas beslut hur man ska åtgärda trädet.
Hamling bör göras med kontinuerliga mellanrum. Beroende på växtplats, klimatzon och art görs hamling med cirka 1 till 5 års mellanrum. Låter man man tiden mellan hamling dröja för länge, är det stor risk att trädet utsätts för en alldeles för stor energiförlust som finns lagrat i trädets väletablerade grenverk vilket kan resultera i att trädet dör.
Ett hamlat träd skjuter vattskott, dessa grenar är dåligt förankrade i trädet, därför bör hamling ske med kontinuerliga mellanrum för att undvika att grenar fläks. En alltför tät tid mellan hamling bör även undvikas.